Julevangeliet

Kain och Abel är en av de klassiska myterna som bär mening och existentiell sanning för människor i alla tider. Det är en berättelse om orättvisa, avundsjuka, bitterhet, rivalitet, vrede, våld, skuld – och nåd.

Till läraren | Känna | Veta | Tänka | Göra

TILL LÄRAREN

Kain och Abel

Barnens Bästa Bibel sid 44-49

Kain och Abel är en av de klassiska myterna som bär mening och existentiell sanning för människor i alla tider. Det är en berättelse om hur vi alla hamnar i situationer där vi både känner oss och blir orättvist behandlade. Här finns även avundsjukan, bitterheten, rivaliteten, vreden, våldet, skulden – och nåden. Det görs åtskillnad mellan den avskyvärda handlingen och människan som fortsatt har Guds beskydd. Berättelsen är den första kända vittnesbörden om när nåd tillåts gå före rätt.

Berättelsen utgör en introduktion till samtal som hjälper eleverna att bli medvetna om och fundera över hur de kan hantera och stå emot de här svåra känslorna.

Du finner berättelsen i Gamla testamentet, Första Mosebok 4, och den återfinns därmed även i Judendomens Torah. Berättelsen om Kain och Abel finns även i Koranen, sura 5:27 – 31, men innebörd och detaljer skiljer sig åt jämfört med berättelsen i Bibeln.

Se även tillhörande fördjupningsfilmer, för dig som lärare:

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik är professor, teolog och präst.

I två korta föreläsningar ger de en bakgrund och sätter berättelsen i ett aktuellt sammanhang.

Känna

I det här momentet vill vi att eleverna ska bli nyfikna och vilja veta mer.

Läs berättelsen

Läraren läser berättelsen högt för eleverna, ur boken. Eleverna följer med i bilderna, ur böckerna eller på storbildskärm. Har du möjlighet att visa bilderna digitalt, kan du visa e-boken.

Återberätta

Låt eleverna följa olika personer i berättelsen med hjälp av bilderna: kvinnan, männen och Jesus och sedan berätta inför klassen, utifrån följande frågor:

Vem är mannen som sitter längst ned i den första bilden? Vad har han på sig?
Varför är flera så arga i den andra bilden?
Varför håller kvinnan armen för ansiktet?
Vad tänker pojken bakom pelaren, tror ni?
Vad händer i den tredje bilden?
Vad tror ni Jesus ritar i sanden i den andra och tredje bilden?
Vad händer i den fjärde bilden?
Vem tror ni har lagt ut stenarna till ett hjärta?

Känslokartan

PDF att ladda ner, skriva ut eller visa som Powerpointbild

Visa känslokartan på skärm eller skriv ut och dela ut.

Följ först kvinnan genom berättelsen. Vad kände hon:

När hon knuffas så att hon ramlar och männen skriker på henne?
När männen går därifrån?

Följ sedan mannen i grönaktig tröja genom berättelsen. Vad kände han:

Alldeles innan han knuffar henne till marken?
När han står ensam kvar och kamraterna är på väg därifrån?

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner:

Har du någon gång varit med om att en grupp barn eller vuxna vänt sig sådär mot en som varit ensam?
Vad hände?
Hur gick det?
Vad gjorde du?
Hur kändes det?

VETA

I det här momentet vill vi att eleverna ska lära sig och förstå.

Tidslinjen

Gör en tidslinje tillsammans, med markörer som rör sig in i nutid. Måla eller klipp ut bilder för att skapa den. Exempel på tidsmarkörer:

Pyramiderna, ca 2 500 år f.Kr.
Jesus föds, ca år 0
Colloseum, ca 70 år e.Kr.
Riksdagshuset I Stockholm, ca 1900 e.Kr.
Empire state building, New York 1930-tal
Första människan på månen, 1960-tal
Globen 1980-tal
Öresundsbron 2000

Kartan

Pdf att ladda ner eller skriva ut karta över Mellanöstern vid år 0 och karta över Mellanöstern i dag.

Berätta för eleverna

(Använd gärna tidslinje och/eller karta, se ovan)

När saker är riktigt gamla som till exempel pyramiderna i Egypten kan det stå 2000 f.Kr. Det betyder före Kristus. I engelskan har du säkert sett att det ibland står B.C. Det betyder samma sak – before Christ.

Berättelsen om äktenskapsbryterskan är nedtecknad ungefär hundra år efter att Jesus föddes och den finns i boken Nya testamentet. För 2 000 år sedan berättade människor historier för varandra. Berättelserna fördes vidare från föräldrar till barn. Eftersom det var många som inte kunde läsa och skriva vet vi inte exakt hur gammal berättelsen om kvinnan som skulle straffas är, men den skrevs ned omkring år 100.

Jesus sitter utanför templet i Jerusalem. Jerusalem ligger i Israel. När berättelsen skrevs ner var Rom i Italien den mäktigaste staden i världen. Och i Sverige fanns det inga städer alls. Bara små byar.

De första lagar vi känner till är de romerska lagarna. Romarna härskade i många länder där människorna trodde på många olika gudar och de skrev lagar som skulle gälla oavsett religion. Där Jesus levde var det både lagarna i boken Gamla testamentet och den romerska lagen som gällde. I Gamla testamentet står det att den som är otrogen ska straffas genom stening. Säkert var det inte så vanligt att det straffet delades ut, men det kunde göra det. Förr i tiden såg människorna annorlunda både på vad som var olagligt och hur straffen skulle se ut. Det ser fortfarande olika ut beroende på var i världen du bor.

Sedan 1842 är det lag på att alla barn i Sverige ska gå i skolan. Innan dess var det lag på att kyrkans präster skulle lära människor att läsa. Det bestämdes redan 1686. Före dess var det bara de rikaste och mäktigaste som lärde sig läsa, men redan för 350 år sedan bestämde staten att alla skulle lära sig läsa.

I dag är det lag på att alla som jobbar ska få semester och få betalt när en är ledig. När din mormors mor var liten var det inte så. Då var det chefen som bestämde om du kunde få vara ledig utan att bli av med jobbet. Jobbade du på bondgård kunde du inte ens byta jobb när du ville. Före 1920 var det också tillåtet att slå sitt tjänstefolk, pigor och drängar och det gällde också fru och barn. Mannen i hemmet fick slå sin familj och sina anställda. Även kvinnan i hemmet fick slå tjänstefolk och barn. Sedan 1979 är det olagligt att slå sina barn i Sverige. Då var vi först i världen att göra det olagligt att slå sina barn. Efter det har andra länder bestämt samma sak, till exempel våra grannländer Norge, Danmark och Finland. (På R ädda Barnen finns en lista över länder som förbjudit våld mot barn.)

Det har funnits lagar som förbjuder att vi människor förstör eller skräpar ner i naturen i ungefär 100 år i Sverige. Innan dess kunde en hälla ut olja i havet eller gift från fabriken rakt ut i naturen som en ville. Det har varit olika saker som har förbjudits olika årtal. År 2011 bestämdes att den som är 15 år eller äldre kan dömas att betala böter som slänger till exempel plastpåsar eller pappmuggar eller godispapper i naturen.

I Sverige i dag är det riksdagen som bestämmer lagarna och hur den som bryter mot dem ska straffas.

TÄNKA

I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig.

Filosofiska rummet

Fundera tillsammans kring följande frågor:

Känner du igen situationen, att många ger sig på en?
När har du varit den som ”fått stenen på sig”? Hur kändes det?
När har du varit den som ”varit med och kastat stenarna”? Hur kändes det?
Hur brukar det börja när många ger sig på en som är ensam?
Varför känns det så bra att vara många mot en?
Varför är det så lätt att göra som alla andra?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd.

Stenarna

Den här övningen innebär både samtal och skapande. Både tänka och göra.

Introducera: Nu ska ni får en uppgift. Gå ut på skolgården och leta upp stenar, och kom tillbaka med en sten var. Stenarna kan vara små eller större, men ändå i storlek så att de kan
Inne i klassrummet igen, fråga eleverna: Ge exempel på sådant som ni tycker är oschysst att säga till eller göra mot varandra (till exempel att retas, förstöra, skratta när någon ramlar och slår sig eller när någon inte får vara med i leken).
Läraren skriver exemplen på tavla eller så att de projiceras på väggen. För varje exempel som skrivs där lägger en av eleverna sin sten i en hög. Den placeras framför eller mitt bland eleverna och blir efterhand allt större och högre.
Prata med eleverna: Alla de här stenarna, tänk vad ont det skulle göra att få dem kastade på sig. Det skulle göra ont både på utsidan av kroppen och inuti.
Vad behöver vi göra för att vi inte ska börja kasta stenarna på varandra?

Från hårt till mjukt:Fortsätt denna övning med att ge barnen i uppdrag att ladda om stenarna till att istället handla om sådant som är bra och positivt att säga eller göra mot varandra.

Låt barnet hämta tillbaka en sten ur högen, det behöver inte vara den egna. Ge dem i uppgift att dekorera stenen så att den känns fin och som något positivt – kanske kan ni måla med täckande färg och pensel, rulla dem i fint glitterlim, eller limma fast förklippta pappershjärtan eller annat som känns fint. Låt torka, samtidigt som barnen funderar över vad som är snällt och schysst att säga eller göra mot varandra.
Upprepa sedan momentet där sten för sten presenteras och bärs fram. Men den här gången läggs de inte i en hög, utan i formen av ett hjärta. Precis som stenarna ligger på marken på sidan 200 i Barnens bästa bibel.
Vad är snällt och schysst att säga eller göra? Hur känns det säga eller göra det? Och hur känns det när någon annan säger eller gör något snällt mot dig?

Pärlorna

Den här övningen ger en möjlighet att se att människor är olika på en hel del sätt, men på många sätt också väldigt lika varandra, när det kommer till hur vi är så där på insidan. Använd en skål och en mängd pärlor, eller något annat som tar liten plats. Läs upp påståenden för eleverna. Den som känner igen sig tar en pärla från högen och lägger den i skålen. Den som inte känner igen sig låter bli.

Frågeomgång 1

Alla som har blått som sin favoritfärg.
Alla som har långt hår.
Alla som har en katt.
Alla som gillar potatismos.
Alla som har åkt buss.
Alla som har glasögon.
Alla som har borstat tänderna någon gång.
Alla som har ridit någon gång.
Alla som har bokstaven S i sitt namn.
Alla som har ätit godis.

Stanna upp kring frågorna, notera hur olika det är med en del saker. Summera med att undersöka skålen och se hur många det var som kände igen sig. Lägg på minnet! Töm sedan skålen, och börja om med nästa omgång.

Frågeomgång 2

Alla som nån gång råkat ljuga.
Alla som skrattat åt någon annan.
Alla som någon gång har delat med sig av något.
Alla som nån gång inte hjälpt någon fast det var tydligt att den behövde hjälp.
Alla som nån gång varit elak mot nån fast det inte var meningen.
Alla som tröstat någon som varit ledsen.
Alla som känt sig riktigt arg.
Alla som hjälpt en kompis.
Alla som känt sig rädd någon gång.
Alla som sagt förlåt till någon.
Stanna upp och prata om hur eleverna tänker efter varje påstående. Summera med att undersöka skålen och se hur många det var som kände igen sig.

Jämför till sist de två frågeomgångarna med varandra. Kring vad var vi mest lika? Mest olika?

GÖRA

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt.

Leken ”Ja, det gör vi!”

Tanken med leken är att prova på kraften som uppstår när en hel grupp bestämmer sig för att göra något tillsammans – i det här fallet positiva saker. Vi låter det positiva grupptrycket kännas i kroppen.

Introducera: Nu ska vi leka en lek som heter “Ja, det gör vi!”
Så här går det till: Jag kan till exempel säga “Nu ska vi krypa på golvet” och då ska ni alla svara “Jaaa, det gör vi.” och så gör vi det. Den som sedan ropar först bestämmer vad vi ska göra och alla vi andra ropar “Ja, det gör vi” och så gör vi som den säger. Den som har bestämt en gång bestämmer inte igen.
Låt någon elev börja och låt leken hålla på några minuter. Hjälp eleverna så att byten sker snabbt. Stanna leken och prata med eleverna utifrån följande frågor:
Hur känns det i kroppen när alla göra samma sak?
Hur känns det när alla gör som du bestämt?
Skulle det vara lätt att fortsätta följa även om den som leder bestämmer något dumt?

Tänk efter före-knapp

Introducera: Det Jesus gör i den här berättelsen är att säga att den som aldrig gjort något fel ska börja kasta sten på kvinnan. Han ber dem att tänka efter.
Om du vill att någon ska tänka efter före, hur skulle en symbol för det kunna se ut? Rita en symbol som får dig och kamraterna att tänka efter innan ni gör något dumt eller elakt. Tänk att det skulle kunna vara en knapp att sätta på jackan eller tröjan.
Låt eleverna visa sina symboler och berätta hur de tänkt. Bilderna sätts upp på väggen där de får sitta kvar för en tid.
En idé är också att faktiskt göra pins, av en symbol som barnen kommer överens om gemensamt eller var och en sin egen:
Ha träplattor i lagom storlek redo. Låt barnen teckna symbolen inom en storleksmall, på adressetiketter med lim på baksidan. Ta bort skyddspapperet från limmet och fäst symbolen på träplattan. På baksidan limmas en stabil säkerhetsnål fast.