Till läraren

Barnens Bästa Bibel sid 8-27

Denna del omfattar texterna om Jesu födelse, de vise männen och flykten till Egypten. I Bibeln finns den text som kallas julevangeliet i Lukasevangeliet kapitel 2, vers 1–20. Texten om de vise männen finner du i Matteusevangeliet kapitel 2, vers 1–12.

Det är i Jesus som den kristna religionen har sitt ursprung. Kristna säger om Jesus att han är Guds son, och att han är Gud och människa samtidigt. De ser Jesus som den messias som utlovas i de gammaltestamentliga texterna.  Både judar och muslimer menar att människan Jesus har funnits och att han undervisade om Gud, men de ser inte på honom som Guds son. Det judiska folket väntar fortsatt på att den utlovade messias ska komma. Inom islam räknas Jesus som en av de största profeterna, och han omnämns flera gånger i Koranen. Om Muhammed berättas att han föddes omkring år 570 e Kr, och att han som vuxen fick uppenbarelser från Gud och därefter grundade religionen Islam. Gud är Gud, och Muhammed är Guds allra viktigaste profet, menar muslimerna.

Texterna om Jesu födelse är kända texter och berättelser som återspeglas på många sätt i traditionellt julfirande i Sverige. Berättelsen om det lilla barnet som föddes i en krubba och som också tvingades fly för sitt liv med sina föräldrar berör starkt. Här ryms frågor om fattigdom och rikedom, om makt och maktlöshet samt om att vara önskad eller oönskad. I berättelserna möter vi förundran inför det lilla, nyfödda barnet. En förundran som förenar oss och gör att vi tillfälligt kan lägga missämja, bråk och orättvisor åt sidan och bejaka det som förenar oss, vilket är ett centralt tema i julfirande över hela världen.

Ett fint exempel är från första världskriget då några av soldaterna vid fronten på julnatten började sjunga Stilla natt. Fler röster stämde in i sången på olika språk och snart var zonen mellan skyttegravarna platsen för ett julfirande. Det säger mycket om styrkan i de föreställningar vi har om att julen är en högtid då vi sätter kärlek och omsorg om varandra före hat och liknöjdhet.

I berättelsen om de vise männen som kommer med gåvor till det nyfödda barnet går det att dra paralleller till att julen är en tid då vi är extra givmilda. Även om vi själva önskar oss fina saker upplever många att det kan ge lika positiva känslor att ge som att få. Många av barnen har säkert sett Karl Bertil Jonssons julafton som bygger på det temat.

På julafton när klockan passerar tre och årets julvärd tänder ljuset stillnar Sverige. Bussar och tåg står stilla och de flesta affärer och restauranger håller stängt. Oavsett om vi är troende eller inte är julen, som kulminerar i julafton, en rit där människor i ett helt land gör ungefär samma saker, vid samma tider och blir lite mjukare inombords än en vanlig dag.

Känna

I det här momentet vill vi att eleverna ska bli nyfikna och vilja veta mer.

Läs berättelsen

Barnens Bästa Bibel sid 8-27

Läraren läser berättelsen högt för eleverna, ur boken. Eleverna följer med i bilderna, ur böckerna eller på storbildskärm. Har du möjlighet att visa bilderna digitalt, kan du visa e-boken.

Återberätta

Låt eleverna följa med i berättelsen med hjälp av bilderna, och sedan berätta inför klassen, utifrån följande frågor:

Vad är det för hus på sidan 12 och 13?
Var är Josef och Maria?
Vart är de på väg?
Hur är det huset jämfört med alla andra på uppslaget?

Vad gör fåren på sidan 14 och 15?
Ser du några fler djur?
Vad är det herdarna ser?
Hur låter det?

Vad gör alla djuren på sidan 16 och 17?
Och vad gör herdarna nu?
Vad tror du Josef säger?
Vad tänker Maria?
Hur är det att vara den lilla bebisen Jesus?
Hur många djur kan du se?

På sidan 18 och 19 är det en stilla natt, men vad ser du i mörkret?

Vad tror du Herodes tänker på (sidan 20 och 21)?
Hur syns det att Herodes är kung?
Vad gör de tre vise männen?

Vad tänker alla djuren som reser med Kasper, Melker och Baltsar på sidan 22 och 23?

Hur många olika sorters soldater ser du på sidan 24?
Hur går det för Jesusbebisen och hans mamma och pappa?
Vad tror du fåglarna betyder?

Hur verkar Jesus ha det på sidan 26?
Hur många ljus ser du?

Vilka sidor gör dig mest rädd?
Vilka sidor gör dig mest glad?

Känslokartan

PDF att ladda ner

Visa känslokartan på skärm eller skriv ut och dela ut.

• Hur känner sig Maria, Josef och Jesus på de olika sidorna?
• Hur känner sig djuren på de olika sidorna?
• Vad känner herdarna?
• Hur tror ni soldaterna känner sig?

Musik

Stilla natt och Nu tändas tusen juleljus finns i Barnens Bästa Bibel med text och noter. Det finns arrangemang till båda psalmerna på Spotify där ni kan sjunga med. Du hittar Stilla natt här och Nu tändas tusen juleljus här.

Hur känns det när du hör julmusik?

Musikquiz – gissa jullåten

Till läraren: Många av våra mest kända jullåtar handlar om Jesu födelse. I vissa fall är det också psalmer, som Stilla natt och Nu tändas tusen juleljus. Till det här lärarstödet finns en spellista på Spotify, som du kan använda dig av om det passar. Där finns musik som toppar listorna över de mest spelade ljudspåren i juletid.

Gör så här: Låt barnen jobba i grupp. Det är totalt 12 låtar i spellistan. Spela varje låt i cirka 20-30 sekunder och låt sedan eleverna gissa vilken låt det är.

1. Nu tändas tusen juleljus
2. Stilla natt
3. Gläns över sjö och strand
4. Jul, jul strålande jul
5. O helga natt
6. Deck the halls
7. All I want for Christmas is you  (låtar från denna och neråt tagna från topplistorna)
8. Last Christmas
9. White Christmas
10. Tänd ett ljus
11. Do they know it´ s Christmas
12. Mer jul

Att prata om efteråt:

• Hur många av dem handlar om när Jesus föddes?
• Varför tror du att det är så?

VETA

I det här momentet vill vi att eleverna ska lära sig och förstå.

Språkförståelse – berätta för eleverna

Den här berättelsen kallas julevangeliet. Det har du kanske hört talats om? Evangelium är ett grekiskt ord som betyder glatt budskap/goda nyheter. Fler svenska ord som kommer från grekiska är till exempel demokrati som betyder folkvälde – att det är folket som bestämmer. Så som det är i Sverige.

Svåra ord

Introducera: I texten vi nyss läste finns det fler ord som vi inte använder så mycket. Leta reda på vad de betyder (i den ordbok som brukar användas i klassen). Dela in eleverna i grupper som slår upp några ord var.

Lista dem och prata om vad de betyder. Exempelvis:

Verb
Regera
Skattskriva

Substantiv
Värdshus
Krubba
Herde
Frälsare
Hov
Rökelse
Myrra

Avsluta med att berätta om ordet jul och om engelskans Merry Christmas och om vad orden betyder.

Ordet jul kommer sannolikt från fornsvenskans iul som kopplas ihop med de midvinterfester som firades i Norden innan den nya religionen kristendomen fått fäste i vårt land.

I engelskan finns också det ålderdomliga ordet yule som kan användas om julen. Eftersom det här är ord som är mer än tusen år gamla går det inte att veta exakt var de kommer ifrån, men mycket talar för att de kommer från de nordiska språken och att det var vikingarna från Norden som förde med sig ordet till England.

Ordet yule används sällan av den som pratar engelska. Det är Merry Christmas som gäller om vi ska önska någon God Jul på engelska. Christmas är sammansatt av två delar. Först “Christ” som är detsamma som Kristus som är det samma som Jesus. Sedan “mas” som betyder mässa, alltså en typ av gudstjänst/samling i en kyrka.

Alltså: Merry Christmas = Glad Kristusmässa.

Det handlar om att fira Jesus födelsedag. I de nordiska länderna har vi hållit fast vid det fornnordiska Jul. I de flesta andra länder är julen kopplad till Jesu födelse och de säger ungefär Glad Jesusfödelsdag!

Gissa språket

God jul på andra språk.

Introducera:

Merry Christmas, så säger vi god jul på engelska, men hur säger man på andra språk?

Vilket språk är det här?

Säg god jul högt i kör på några av språken. Exempelvis:

Gladelig Jul (danska)
God Jul (norska)
Hyvää Joulua (finska)
Gledileg jol (isländska)
Joyeux Noel (franska)
Feliz Navidad (spanska)
Frohe Weihnachten (tyska)
Buon Natale (italienska)

Fråga eleverna:

Kan någon av er säga god jul på något ytterligare språk? Träna på uttalet och säg det högt i kör.

Historia och lite geografi

Pdf att ladda ner eller skriva ut:

• Romarrikets utbredning
• Medelhavsländerna idag

Låt klassen titta på kartan med de namn som användes om de olika länderna för 2 000 år sedan och resonera om vad länderna heter idag.

Berätta för eleverna:

(Gör gärna ett bildstöd till berättandet. Exempelvis:  Bild på Colosseum, på akvekdukter, på bevarade vägar, romersk soldat osv …)

När Jesus föddes var romarriket mäktigast i världen. Romarna hade en vältränad armé. Alla länder som låg runt Medelhavet styrdes av kejsaren i Rom. Han styrde även över England.

När de erövrat England, Spanien, Egypten och länderna ända till Svarta havet började de bygga vägar, ordna med avlopp och vatten och det går fortfarande att se en del av vad romarna byggde runt om i världen. Den mest kända är Colosseum i Rom, en jätteidrottsarena, där nästan 90 000 personer fick plats. (Som en jämförelse: Friends arena i Solna/Stockholm rymmer ca 50 000 åskådare på fotbollsmatcher, publikrekordet för musikevenemang är 58 163). Romarna tyckte de var ganska coola och att de hade bästa lösningen på det mesta.

Kejsaren i berättelsen hette Augustus. Han var världens mäktigaste man. En världskändis för två tusen år sedan, precis som Jesus sedan blev. Den ene var hur rik och mäktig som helst. Den andra var fattig, men mäktig på ett helt annat sätt. Han blev upphovet till en av de stora världsreligionerna, kristendomen. Övriga världsreligioner är islam, buddism, hinduism och judendom.

Julfirande

Berätta för eleverna:

Att Jesus skulle ha varit född just den 25 december kan ingen veta. Både i romarriket och här i norra delen av Europa där det är som mörkast runt jul och vid midvintersolståndet firades solen vid ungefär samma tid och av samma anledning. När romarriket blev kristet under 300-talet ersattes de här festerna. Istället firades Jesus födelsedag.

Då, för 1700 år sedan, var det inga julgranar och paket under granen. I de nordiska länderna är det julafton som är den stora dagen, men i andra länder är det juldagen som är dagen då barnen vaknar och har fått sin julstrumpa fylld med julklappar under natten.

Före andra världskriget härmade vi i Sverige vad de gjorde i Tyskland. Därifrån kommer till exempel sederna att ha julgran, adventsstjärna och adventsljusstake. I dag kommer mycket av det vi förknippar med julen från USA eller England. Julstrumpor, röd och vit tomte, överdådiga granar, massor av belysning i trädgården. Sådant som vi lär oss i julfilmer som Ensam hemma, Grinchen eller Arthur och julklappsruschen. Har någon sett någon av dem?

Många jultraditioner som vi ofta tror är gamla är i själva verket ganska nya.

Den första svenska adventskalendern i papper kom 1934 efter tysk förebild. Den såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund. Knappt 30 år senare när kanske din farfar eller mormor föddes, 1960, var det dags för den första adventskalendern på TV med ett program om dagen fram till julafton. De första kalendrarna hette adventskalendrar och antalet luckor varierade beroende på när det var första advent det året. Första advent är alltid på olika dagar. Ibland börjar det i slutet av november, som tidigast den 27:e, och ibland några dagar in i december, som senast den 3:e. I år är det… Från och med 1970 bytte adventskalendern namn till julkalender och sedan dess är det 24 luckor att öppna fram till julafton. Det som började med en papperskalender som såldes för välgörande ändamål har idag blivit en hel industri och du kan köpa julkalendrar som innehåller allt möjligt. Lego, godis, böcker, te, kaffe eller smink är bara några exempel.

På Wikipedia  eller NE  finns alla tv-kalendrar för den som vill färska upp minnet. Det går att få ett titt på alla kalendrarna i SVT:s öppna arkiv. Låt eleverna berätta om sin favoritkalender eller skicka med en fråga hem och få reda på vad äldre generationer gillat mest. Kanske är det Trolltider, Mysteriet på Greveholm eller Teskedsgumman.

Intervju om hur julen firades förr
Ge eleverna uppgiften att intervjua någon äldre person om hur hen firade jul när hen var liten. Berätta sedan för klassen.

Hemlig gäst
Bjud in en hemlig gäst till klassen – en äldre person som har mycket att berätta om sitt julfirande.

Astrid Lindgrens jul
Titta på klipp från Astrid Lindgrens jul. Det finns 24 olika filmer på YouTube Barngalaxen.

Lek ”Hur gammalt är …?”
Förbered bilder eller kanske fysiska föremål över de saker som listas här nedan.

För att ge eleverna ett tydligare grepp om  tid och rum, placera ut sakerna över en tidslinje som sträcker sig från 1700-tal till 2000-tal.  Markera in var barnen är födda, var deras föräldrar ungefär är födda, var deras morföräldrar ungefär är födda …

Hur gammalt är …?

• Julgran
• Julklappar
• Jultomte
• Kalle Anka på TV
• Pepparkakor
• Julkrubba
• Adventskalender
• Adventsljusstake
• Adventsstjärna
• Julrea
• Årets julklapp

Låt eleverna gissa. Rätt svar är:

• Julgran 1800-tal
• Julklappar 1700-tal
• Jultomte 1800-tal
• Kalle Anka på TV 1960-tal
• Pepparkakor 1500-tal
• Julkrubba 1800-tal
• Adventskalender 1900-tal
• Adventsljusstake 1900-tal
• Adventsstjärna 1900-tal
• Julrea 1900-tal
• Årets julklapp 1900-tal

Tänka

I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig.

Filosofiska rummet – att vara på flykt

Josef och Maria har väldig lite packning med sig, på bilden på sid 25 i Barnens Bästa Bibel.

Frågor om att vara på flykt

• Vad är att fly?
• Varför kan människor behöva fly?
• Vad skulle du sakna mest om du var tvungen lämna alla dina saker?
• Hur går det till att börja om på ett nytt ställe, utan att ha några grejer med sig alls?
• Hur är det att komma ny till ett ställe? Att inte känna någon?
• Hur skulle det vara om du inte förstod vad andra säger?

Till läraren:

UR-play har en serie intervjuer med barn som flytt. Varje program är en knapp kvart.

På unicef.se finns fakta som också kan vara utgångspunkt i samtal om flykt i klassrummet.

Bilderboken Dagen då kriget kom, kan vara till grund för ett samtal om att vara på flykt. Både vad gäller upplevelsen av krig, att vara på flykt och att komma till ett främmande land. Boken finns också på UR-play.

Barnkonventionen artikel 22 uttrycker: Barn på flykt har rätt till skydd, och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar.

På unicef.se finns hela Barnkonventionen. Liksom på Rädda Barnens hemsida.

Filosofiska rummet – makt

• Vad är makt?
• Vem eller vilka har makt? Artister, influencers? I länder, i familjer, i klassrummet, i kompisgänget?
• Hur märks det att någon har makt?
• Varför får vissa bestämma mer än andra?
• Vilken makt har du?
• Vad kan du vara med och bestämma i skolan, på fritiden, hemma?
• Vad skulle du göra om du hade all makt i ett land?
• Hur verkar Herodes vara som kung? Skulle du vilja ha en kung i ditt land som var som Herodes?
• Hur kan ett så litet barn som Jesus vara ett hot mot en mäktig kung som Herodes?

Filosofiska rummet – visdom

I texten nämns de tre vise männen.

• Vad är visdom?
• Vem är vis? Hur kan en se eller märka det?
• Går det att vara vis och elak?
• Hur går det till att bli vis?

Göra 

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt.

Dramatisera – improvisera

Låt barnen spontant återberätta julberättelsen och spela in under tiden med mobilen.

Lyssna sedan igenom resultatet tillsammans. Så som barnen berättar, så är idén att ni nu ska gestalta, utan att korrigera eller lägga till rätta allt för mycket. Med just de inslag barnen kommit på, och i just den ordningen som de kommer på dem är det som det kan bli riktigt roligt att jobba vidare. Att plötsligt komma på, som en del av dramatiseringen, att “vi glömde ju en sak förut“ och hoppa tillbaka för att berätta det skapar liv!

Skriv upp rollerna som ingår i berättelsen på tavlan och dela ut till eleverna. Rollen som bebis kan vara känslig och kan mycket väl gestaltas av ett bylte av tyg.

Skriv ned barnens berättelse, nära originalberättande men så att det blir flyt i berättandet. Lek fram gestaltningen genom att läsa denna barnens återberättade variant medan barnen agerar efter vad deras roller gör i berättelsen. Testa, stanna och gör om så att alla elever tillåts att prova sig fram. Spela igenom hela berättelsen några gånger.

Spela upp, till exempel för en f-klass eller för delar av skolans personal.

Bygg julkrubba

Här är tre förslag, som går att genomföra utan alltför mycket förberedelser. Låt eleverna arbeta i grupper. Hitta på, bygg, visa för kamraterna, berätta hur ni tänkt och gjort, låt stå framme under dagarna eller veckorna fram till jul.

Legokrubban: Varje grupp får en egen legolåda. Bygg en julkrubba med hjälp av det som ligger i lådan. Heliga familjen, herdar och får, änglar, vise män, kamel, en stjärna. Släng med lite bitar till gubbar i lådan.

Lite-av-varje-krubban: Gör en krubba enligt principen vi tager vad vi haver, här i klassrummet. En handske som fylls ut med papper kan vara stjärna, en pennvässare kan vara Maria, Jesusbarnet kanske är ett sudd, vem säger att kamelen inte kan gestaltas av en leksaksbil.

Toarulle-krubba: Låt arbetsmaterialet vara just toarullar, med tillbehör som piprensare, flirtkulor silkespapper, tuschpennor och kanske målarfärg. Ställ även fram saxar, tejp och lim. Klipp, klistra, måla.

Gör dekorationer till granen

Introducera: I granen har vi många saker. Änglar och stjärnor, som du sett i berättelsen, är väldigt vanliga. Hur kommer dina änglar och stjärnor att se ut?

Förslag till pyssel:

• Hänga i fönstret-änglar med silkespapper, tjockare metallicpapper, glitter och tråd.
• Klippa stjärnor med hålmönster ur papper.
• Vika stjärnor av papper.

Skattjakt – följ stjärnorna

Lägg ut ett spår på skolgården med reflexer i form av stjärnor. Förbered en skatt vid spårets slut, vad som helst som dina elever kan uppskatta tillsammans. Se till att det finns ficklampor som eleverna sedan samsas om att lysa med. Starta en mörk decembermorgon med att låta eleverna följa spåret fram till skatten.

Inne i klassrummet igen: Berätta om stjärnan som visar att något viktigt har hänt i Betlehem. Låt eleverna fundera över vilka händelser som känts särskilt viktiga och bra i deras egna liv, så värdefulla att de skulle vilja sätta en stjärna över dem.

Låt eleverna rita händelserna med en stjärna som lyser över den. Visa upp och berätta.