Påsken

Påsken är kristendomens största högtid och Jesus lidande, död och uppståndelse är teman som återkommer inom konst, litteratur, film och teater på många olika sätt. Jesus offrar sitt liv för något större, för andras bästa. Många barn har säkert läst böckerna eller sett filmerna om Narnia, Harry Potter eller Sagan om ringen. Där märks temat mycket tydligt.

Till läraren  |  Känna  |  Veta  |  Tänka  |  Göra

Till läraren

Barnens Bästa Bibel sid 214 -247

Påsken är kristendomens största högtid och Jesus lidande, död och uppståndelse är teman som återkommer inom konst, litteratur, film och teater på många olika sätt. Jesus offrar sitt liv för något större, för andras bästa. Många barn har säkert läst böckerna eller sett filmerna om Narnia, Harry Potter eller Sagan om ringen. Där märks temat mycket tydligt. Kunskapen om både den kristna och judiska påsken är centrala för att förstå vårt kulturarv och hur det präglat utvecklingen i de kristna delarna av världen.

Se även tillhörande fördjupningsfilmer, för dig som lärare:

I korta föreläsningar, 4 till 20 minuter, ger de en bakgrund och sätter berättelserna i ett aktuellt sammanhang.

Sören Dalevi

Biskop Sören Dalevi pratar om påskberättelsen i Barnens bästa bibel. Påskberättelsen är helt central i kristendomen, vilket både Sören och Marcus-Gunnar vill förmedla i Barnens bästa bibel.

Jesper Svartvik

Jesus levde och dog som en from jude, och lördagen var hans högtidsdag. Hur kom det sig sedan att söndagen har blivit kristenhetens viktigaste dag?

Känna

I det här momentet vill vi att eleverna ska bli nyfikna och vilja veta mer.

Läs berättelsen

 

Barnens Bästa Bibel sid 214 -247

Läraren läser berättelsen högt för eleverna, ur boken. Eleverna följer med i bilderna, ur böckerna eller på storbildskärm. Har du möjlighet att visa bilderna digitalt, kan du visa e-boken.

 

Återberätta

Börja på sid 216, där människor börjar säga att Jesus borde bli deras kung:

  • Varför tror ni Jesus väljer att rida på en åsna?
  • Hur beter sig Jesus när han rider in i Jerusalem på en åsna?
  • Hur beter sig människorna som ser honom?
  • Hur verkar Jesus när han sitter runt bordet med lärjungarna (sid 218)?
  • Hur känns det att titta på bilden på sidan 222? Vad ser ni?
  • Vad gör Jesus i Getsemane trädgård (sid 224)?
  • Varför kysser Judas Jesus? Vad händer då?
  • Varför hugger Petrus av soldatens öra (sid 227)?
  • Vad händer efter det?
  • Varför gör inte Jesus motstånd?

Jesus hos Pilatus (sid 228-232)

  • Varför är Pilatus orolig?
  • Varför vill Pilatus inte döma Jesus?
  • Varför försvarar sig inte Jesus?
  • Hur gör han för att slippa döma Jesus till döden?
  • Varför tvättar Pilatus händerna när soldaterna för bort Jesus?
  • Varför sätter soldaterna en krona av vass törnen/taggar på Jesus huvud?
  • Varför skrattar soldaterna åt honom?
  • Varför ljuger Petrus om att han är Jesus lärjunge (sid 235)?
  • Varför gråter Petrus när tuppen gal?

 

  • Hur kan Jesus vara så förstående fast han misshandlats och spikats fast på ett kors (sid 238-241)?
  • Hur uppför sig rövarna som också är korsfästa?
  • Hur uppför sig folkmassan som är där och tittar på?
  • När dör Jesus?
  • Vad säger han precis innan han dör?
  • Vad gör soldaterna?
  • Hur blir Jesus begravd?
  • Har du hört psalmen på sidan 243 någon gång? Vad handlar den om? (Psalmen finns på Spotify)

 

  • När går de båda Mariorna till graven (sid 245-246)?
  • Vad ska de göra där?
  • Var är lärjungarna, varför går inte de dit?
  • Vad får de se när de kommer fram?
  • Vad är det som har hänt?

 

Känslokartan

PDF att ladda ner

Visa känslokartan på skärm eller skriv ut och dela ut.

 

Följ först Jesus genom berättelsen. Vad känner han inuti sig själv när:

  • Han rider in i Jerusalem på sidan 216?
  • När han sitter runt bordet med lärjungarna på sidan 218?
  • När de ätit upp på sidan 220?
  • När han är i Getsemane trädgård på sidan 224?
  • När Judas kysser honom på sidan 226?
  • När Petrus försvarar honom mot de romerska soldaterna?
  • När han står i handbojor mellan Pilatus och soldaten på sidan 228?
  • När han inte försvarar sig?
  • När folket väljer att frige en mördare istället för honom på sidan 230?
  • När han blöder, bär sitt kors och måste ha en vass krona av törne på huvudet på väg mot sin egen avrättning?
  • När han hänger på korset och hör vad folk runt omkring ropar?
  • När han pratar med rövaren som också är korsfäst?
  • När det blir solförmörkelse?

Följ sedan Petrus.

  • Vad tror du han tänker när han ska fånga in åsnan på sidan 215?
  • Hur känner ha sig när han sitter bredvid Jesus runt bordet på sidan 218?
  • Hur känner han sig lite senare runt samma matbord på sidan 220?
  • Vad är det för känslor i Petrus på sidan 227?
  • Hur känner han sig på sidan 232 när han står i folkmassan och ser Jesus bära sitt kors?
  • Vad händer inuti Petrus på sidan 234 till 236?

Följ också Judas genom sidorna.

  • Hur verkar han på sidan 218?
  • Hur känner han sig på sidan 221?
  • Vad ser du i bilden på sidorna 222 – 223?
  • Hur känner sig Judas på sidan 226?

Hur tror du Pilatus känner sig på sidorna 229 och 231?

  • Vilka känslor finns hos Maria och Maria på sidan 244 och 246?

Låt eleverna prata om hur de tänker och känner:

  • Har du någon gång känt som Jesus, Petrus eller Judas?
  • Vad hände? Hur gick det? Vad gjorde du? Hur kändes det?

VETA

I det här momentet vill vi att eleverna ska lära sig och förstå.

 

Historia/kulturhistoria

Påsk är kristendomens största högtid. Jesus lider, dör, men återuppstår från de döda under den judiska påsken för 2000 år sedan. Den judiska påsken firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten som leddes av Mose som cirka 1400 år före den tid då Jesus firade påsk och de händelser som ledde till att världens största religion kristendomen uppstod. Den kristna och judiska påsken infaller därför samtidigt. Jesus dog och återuppstod under seder, när judar firar påsk. I dag har kristendomen över 2 miljarder anhängare.

Påskdagen, som alltid firas på en söndag, är kristendomens viktigaste dag. Då firas att Jesus offrar sig för alla människors skull, och sedan återuppstår från de döda. Påsken firas alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Påskdagen kan firas 22 mars som tidigast och som senaste 25 april.

 

Stilla veckan

Veckan före påsk kallas Stilla veckan.

Jesus rider in i Jerusalem på palmsöndagen.

Onsdagen kallas dymmelonsdag. En dymmel eller dymling är en träpinne som man använde för att slå på kyrkklockorna under stilla veckan för att det inte skulle låta så mycket. I Sverige slutade vi med det redan när Gustav Vasa var kung på 1500-talet.

Efter dymmelonsdag kommer skärtorsdag. Då firas nattvard, prästen delar ut bröd och vin till alla som är i kyrkan, till minne av den sista måltid som Jesus delade med sina lärjungar. Långfredagen är Jesus dödsdag. När någon av din far- eller morföräldrar var liten var det förbjudet att ha öppet för biografer, dansställen, teatrar och ordna andra offentliga tillställningar. De allra flesta affärer var också stängda. Den lagen togs bort 1969. Du kan säkert fråga någon äldre släkting om hur lugnt det skulle vara på långfredagen förr i tiden. Efter långfredag kommer påskafton. Många går påskkärring den dagen, andra gör det på skärtorsdagen. Påskkärringarna delar ut påskbrev och får godis i utbyte. Seden att gå påskkärring kommer från att man för flera hundra år sedan trodde att häxor och andra onda makter var särskilt aktiva från skärtorsdag till påskafton då Jesus var död.

påskdagen uppstod Jesus från de döda.

 

Fastan

I julsången “Nu är det jul igen” sjunger man att julen varar ända till påska, men att det inte är sant för däremellan kommer fastan. Den som fastar avstår frivilligt från att äta som vanligt. Inom religionerna judendom, kristendom, islam och buddhism är fasta viktiga inslag. I Sverige är det längesedan man fastade före påsk för att minnas hur Jesus led. Inom islam är fastemånaden ramadan en stor högtid då många fastar från soluppgång till solnedgång varje dag under en hel månad.

Fastan inom kristendomen börjar 40 dagar före påskafton på en dag som kallas askonsdag. Dagen för askonsdag heter fettisdag och det är den stora semmeldagen. När din mormor var liten började bagerierna inte sälja semlor förrän i fastan. Semlor blev vanliga i Sverige i början av 1900-talet, men redan på 1700-talet åt rika människor något som liknar dagens semlor. Det viktiga var att de vara bakade på vetemjöl. Det var superlyxigt att äta vitt bröd på den tiden. Ordet semla kommer från det latinska ordet för det finaste vetemjölet. På den tiden kallades semlan för hetvägg eftersom man åt dem tillsammans med varm mjölk. Ett tag hade semlan, eller hetväggen lite dåligt rykte. Det berodde på att Kungen Adolf Fredrik dog efter att ha ätit en jättemåltid som avslutades med hetvägg. Det sas att han åt jättemånga och att det var därför han dog, men det är inte sant. Han dog av en hjärnblödning.

Att vi äter så mycket ägg under påsk beror på att det var förbjudet att äta ägg under fastan. Alla ägg som värptes då fick man spara och förr i tiden värpte inte hönsen så mycket ägg under vintern, men när påsken kom var det vår och då började hönsen värpa igen och det var fritt fram att äta ägg. Traditionen att fylla pappägg med godis är inte så gammal, men redan på 1700-talet började man måla ägg och ge bort som present. Eftersom det fanns så mycket ägg kunde man kosta på sig att inte bara äta dem utan också dekorera och också tävla om vem som kunde rulla ägg längst. Att ge bort ägg till påsk blev populärt och de gjordes i olika material och blev lyxigare och lyxigare. I slutet av 1800-talet började en guldsmed i Ryssland som hette Fabergé gör världens lyxigaste påskägg till den ryska tsarfamiljen. De äggen var gjorda av guld och ädelstenar.

Många av er har säkert påskris med fjädrar i hemma under påsken. För riktigt länge sedan slog man sig själv med riset för att påminna sig om hur Jesus led.

(Bjud gärna in någon äldre person som kan berätta om hur påsken firades förr och hur det såg ut i samhället då.)

 

Ord och uttryck

Jesus har 12 lärjungar.  Den som är lärjunge är en elev som följer en mästare och lär sig mer av den än det som står på en hemsida eller i en bok. Inom både buddismen och judendomen pratar man om mästare och lärjungar, men det kan man kalla sig även om man är mycket tillsammans med någon som är riktigt bra inom sport eller konst som måleri eller skulptur.

Hosianna ropar människorna som ser Jesus rida in i Jerusalem. Det kommer från hebreiskan som var det språk som Jesus pratade. Ordet betyder “Vi hälsar och prisar dig” och de som säger det är jätteglada.

I Barnens bästa bibel på sidan 230 sköljer Pilatus sina händer och säger att han är oskyldig till Jesus död. Du kanske har hört någon säga någon gång att hen “tvår sina händer”. Det kommer från Pilatus och det säger den som inte håller med någon, men som ändå inte kan hindra det som händer.

I Barnens bästa bibel på sidan 226 ger Judas Jesus en kyss på kinden. Ordet Judaskyss kan du höra någon använda och det betyder att någon verkar vara kompis, men egentligen vill den personen dig illa.

På sidan 218 i Barnens bästa bibel äter Jesus ihop med sina lärjungar. Han delar ett bröd och säger att det är hans kropp som ska offras för dem. Han ger dem vin och säger att det är hans blod. Det var också den första nattvarden, som är en helig handling i den kristna kyrkan.

På sidan 239 har Jesus blivit korsfäst. Korsfästelse var det grymmaste dödstraffet som fanns på den tiden. Det kunde ta flera dagar för den som blivit korsfäst att dö. Sedan fick kroppen hänga kvar tills fåglar och rovdjur ätit upp kroppen. Den dömdes familj fick ibland ta vara på kroppen och begrava den som i berättelsen. Romarna lät de korsfästa personerna – som ofta vara slavar, grova banditer och upprorsmän – hänga kvar i avskräckande syfte. Den som varit inne i en kyrka någon gång kan se kors med och utan Jesus. Många kyrkor är byggda som ett kors. Inom kristendomen symboliserar det tomma korset hoppet – att Jesus dör, men uppstår från de döda.

TÄNKA

I det här momentet vill vi att eleverna ska fundera vidare kring det de lärt sig.

Läs delar av berättelserna igen och fundera tillsammans kring följande teman och frågor.

Filosofiska rummet

Fundera tillsammans kring följande frågor:

 

Vem är en ledare?

  • Jesus hyllas som en kung och ledare, trots att han inte har vare sig fina kläder, ett slott eller mycket pengar.
  • Hur är en bra ledare?
  • Hur är en dålig ledare?
  • Vem får bestämma (i klassen)?
  • Varför får den bestämma?

Är en influencer/youtuber en ledare?

  • Vilka influencers/youtuber bryr ni er om?
  • Vilka tycker ni är bra? Varför?
  • Vilka är dåliga? Varför?

Notera på tavlan eller post-it lappar hur eleverna beskriver en bra ledare respektive en dålig ledare. Sortera dem så att de som eleverna tycker är bra hamnar på ena sidan tavlan medan de dåliga sätts på andra sidan. Resonera om skillnader och likheter.

 

Hur är en riktigt vän?

  • Både Petrus och Judas är Jesus vänner. En försvarar honom, en förråder honom? Hur kan det bli så?
  • Kan en vän göra något som hen tror är bäst för dig fast du själv inte tycker det?
  • Vad händer när någon du litat på inte håller vad han eller hon lovat? När en vän sviker som Petrus gör när ha säger att han inte känner Jesus?
  • Har ni varit med om att någon varit vän ena dagen, men andra dagen inte velat leka?
  • Vad händer med en då?

Självisk eller osjälvisk – när ska du sätta andras bästa före ditt eget bästa?

  • Jesus går i döden för att visa för alla andra att det finns hopp och ett liv efter döden. Han är rädd, men gör det ändå för andras bästa.
  • Vad är bra med att göra något för någon annans skull fast man själv egentligen inte vill?
  • Har du exempel på någon som du tycker är osjälvisk.
  • Vad gör någon som är osjälvisk?
  • Vad gör den inte?

I samtalet kan känslokartan vara ett stöd.

 

Säga ja och gör nej.

Låt barnen arbeta i par och testa att säga “Åh, vad jag tycker om dig” samtidigt som de i kroppsspråk ska visa att de inte tycker om personen mitt emot. Testa också att göra tvärtom om och säga “Fy vad jag tycker illa om dig” samtidigt som de med kroppsspråk ska visa att de gillar personen som står mitt emot.

Resonera om hur det känns och varför.

 

Rygg mot rygg

I denna övning får barnen prova på hur det är att prata med någon som inte lyssnar. Jesus försöker ofta under påsken, förklara för sina vänner om vad som är på väg att hända, men ingen lyssnar.

Be barnen sätta sig på golvet, 2 och 2, rygg mot rygg. Be dem berätta för kompisen ”bakom” ryggen om;  vad NN tycker om att göra? Favorit maträtten? Favorit färg osv…
Prata sedan om:

  • Hur var känslan att inte se den du pratade med?
  • Hur var det att prata rakt ut utan att veta om någon lyssnade?

Sedan kan du göra om övningen, men denna gång får barnen sitta mitt emot varandra, se varandra när de berättar.

  • Var det skillnad?
  • Kan vi lära oss något av detta?

GÖRA 

I det här momentet vill vi att eleverna ska gestalta och skapa utifrån det de lärt och tänkt.

 

Rita påskeposet själva

Använd en flera meter lång pappersrulle och låt eleverna själva rita berättelsen ur sitt minne från palmsöndag till påskdag. Dela in dem i sju grupper och låt dem få varsin av de sju berättelser som ingår i påskeposet. Låt dem få ett par meter papper var som de ritar berättelsen på. När alla är klara sätter ni upp allas berättelser och går tillsammans igenom och läser berättelsen i bilder.

 

Hitta på osjälviska handlingar

Eleverna får jobba i mindre grupper och hitta på osjälviska handlingar som alla kan göra i klassrummet, matsalen eller på rasten. Ge dem instruktionen att komma på minst fem stycken osjälviska handlingar och att varje sak beskrivs på en lapp. Sätt upp alla lappar på tavlan och lägg dem sedan i en låda som klassen kan dra en lapp upp varje dag/en gång i veckan som alla ska göra under dagen/veckan.

Prata om hur det känns att göra osjälviska handlingar i slutet av dagen/veckan.

 

Minneskollen

Placera ut en tidslinje på golvet, med de centrala dagarna under stilla veckan och påsken uppmarkerade:

  • Palmsöndagen
  • Skärtorsdagen
  • Långfredagen
  • Påskdagen

Ställ eller lägg olika saker eller bilder på saker som kan kopplas till dagarna, huller om buller. Förslagsvis:

Palmsöndag: Åsna, gröna kvistar, en motsvarande mantel (en vanlig jacka kanske?) Skärtorsdag: Platt/ojäst bröd, en bägare, en tupp
Långfredag: Ett kors, spikar och hammare, en törnekrona (tvinna ihop en gren från något taggigt buskage), en rund stor sten
Påskdag: Fina blommor, ett krus med olja, en ängel, en sten som gått i två bitar, en handske med hål i

Uppgiften blir att placera ut sakerna på sina rätta dagar, och samtidigt redogöra för berättelsen. Exempelvis: tuppen ska vara på skärtorsdagen för att …

Detta kan göras som en helgruppsövning, där alla hjälps åt med att placera ut saker och fylla på berättelsen. Det fungerar också som en övning där helgruppen delas in i mindre grupper och där varje grupp gör sin egen placering. Därefter jämförs resultatet av de olika gruppernas arbete.

Gå till berättelse

Material att använda

Se även tillhörande fördjupningsfilmer, för dig som är lärare. I korta föreläsningar ger de en bakgrund och sätter berättelsen i ett aktuellt sammanhang.

Varför ska man läsa bibeln?

Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare till Barnens bästa bibel.

Teologisk bakgrund

Jesper Svartvik, professor, teolog och präst

Tillbaka till Lärarstöd startsida